Rotmos och oroligheter.

Pappor är väldigt bra när tankarna inte gör som man vill. Speciellt min. Han är fantastisk och lagar underbart rotmos. Rotmos måste ju vara bland det godaste som finns, och passar perfekt på hösten. Hösten, som annars är en jättefin årstid, är ganska deppig överlag. Jag är glad att jag åkte hem den här hösthelgen, det finns för mycket grubbel i ensamheten i Uppsala - grubbel som jag inte riktigt orkar med. Hemma hann jag inse det fantastiska faktum att det bara är två månader fram till jul, och med ens blev allt mycket ljusare. Undra om man kan slå in rotmos? Det bör vara den bästa julklappen någonsin. Annat vore märkligt.
'
Stackars katten hann få ett stick i nacken också, innan denna Södertäljevistelse var över.
Fin är hon.
Pirella Furrytail i sensommarsolen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0